YBMMB

Från och med imorgon jobbar jag halvdag med några få undantag!

Det här innebär inte bara att jag får tid över till andra än mina stackars arbetskamrater (de har kanske inte sett mig i mitt bästa skick) utan också att jag får tid över att sitta ner och bara samla tankarna här. För det är faktiskt det jag gör när jag sitter framför datorn, oavsett vad jag har framför mig på skärmen. Lite musik, lite trevliga människor över msn och så en stund att helt enkelt bara tänka över saker. Jag behöver det för att slappna av och stänga av saker som tar upp energi annars. 

Jag har dessutom självinsikt nog att inse att vidden av intresse för det här inlägget antagligen är.. pja, ganska obefintligt. Jag hade egentligen skrivit ett klockrent inlägg som jag mer än gärna delat med mig utav, men efter noga övervägande så kom jag fram till att vissa inlägg kan få konsekvenser. Som att få sparken ifall fel personer läser!
Men tro mig, mina kära vänner, det var saftigt.

Dock utlovas härliga anekdoter om människor som sätter ribban för ganska intressanta vardagar. Bara för att nämna en så har vi kvinnan häromdagen som förklarade för mig att Göteborgare är dumma i huvudet och som när hon sedan hörde att våran kedja är därifrån svarade med att peka finger och säga "är det därför ni är så dyra?". Sedan skrattade hon förnöjsamt för sig själv och påpekade än en gång med själslig tro att Göteborgare verkligen är dumma i huvudet.

Jag tror mer på att människor är dumma i huvudet.

Efter en utekväll för några veckor sedan när jag och Carro var påväg mot nattbussen så träffade vi på två engelskmän som var på besök ifrån London. De undrade hur man tog sig till centralen och eftersom att vi var påväg åt det hållet så sällskapade vi. De var roliga, lättsamma och hade den där utmärkande engelska accenten som inte går att ta miste på.
De sa att de skulle vara här i Stockholm ett tag framöver men var osäkra på exakt hur länge.

Idag påväg till jobbet fick jag syn på två killar. Vid första anblicken trodde jag genast att det var dem och tänkte gå fram och prata med dem och se om de kom ihåg mig. Jag var verkligen påväg att kliva fram där och göra bort mig när jag hörde att de pratade svenska.

Och tro mig när jag säger att det är riktigt kusligt att två personer som är vänner från Sverige kan vara så ruskigt lika två personer från England som också är vänner. Allt stämde in. Längd, kroppsform, ansikte, hårfärg.. Jag funderar seriöst på om det var så att dessa två svenskar egentligen bara jävlades och ville låtsas vara Engelskmän för att jävlas, men det känns aningen långsökt.

Seriöst väldigt konstig upplevelse.

Om någon i chefsposition skulle se mig nu så skulle jag inte ligga sådär jättebra till i den personens ögon.

1) Jag följer inte klädkoden idag. Jag har klänning(man ska ha byxor) och mina skor är inte ens i närheten av svarta(dom är röda).
2) Jag har tagit med mig datorn för att kunna ordna med lite grejor över dagen så jag sitter med mobilt  bredband och surfar i hörnet av butiken.
3) Jag är seg och beter mig antagligen därefter, men jag tänker såklart vara fortsatt supertrevlig mot alla knäppa kunder. Bara med lite mindre energi.

Risken att få oväntat besök är dessutom hyfsat hög här, ibland så dyker det upp lite chefer för att kolla läget.

Men hey det är säkert nyttigt att leva lite farligt. Höhö. Dessutom så är klädkoden lite puckad för de vill att man ska ha på sig jobbtröjan varje dag plus förklädet. Men vi har bara fått en tröja och jag tänker inte ha på mig samma t-shirt typ sju dagar i rad när jag inte hinner tvätta så de får finna sig i att man freebasar lite. Dock är det nog smartast att köra på byxor i framtiden för att undvika tillsägelser.

Nu öppnar jag om några minuter.
Fan vad jag inte känner för att vara här i 8½ timme. Jag får fokusera på pengarna så känns det bättre, det är bara det att jag faktiskt är i starkt behov utav vila just nu.

Meeeeen nu har jag verkligen bråttom. Ciao!