YBMMB

Får fortfarande samma känsla av den här låten.

Känslan av att den här världen är så fel, så fel. Den hade kunnat vara bra, den hade kunnat vara rättvis. Men det är den inte och det blir den inte, för vi förstår inte. Vi verkar inte  fullt ut kunna förstå det som är större än oss.

Imagine no possession
I wonder if you can
no need for greed or hunger
a brotherhood of man

Jag menar inte att jag själv förstår. Hade jag gjort det kanske jag hade haft förmågan att agera för mer än mitt dåliga samvete. Det känns bara som att jag är så otillräcklig i den här världen, som att jag som människa skulle kunna göra så mycket mer. Jag vet att jag skulle kunna göra mer. Det jag däremot inte vet är vart jag ska börja eller hur jag ska gå tillväga. Vad jag ska prioritera och vad som kommer göra en egentlig skillnad i slutändan.
Mitt liv är bra, eftersom att jag är omgiven av folk som får mig att må bra. Men sen så tänker jag på hur det varit om jag hade stått själv. Vad hade jag varit då? Meningslös. Att jag finns skulle inte ha någon positiv påverkan på den här världen.

Jag vill inte vara meningslös.

(Jo, jag mår bra, såna här inlägg till trots. Lovar.)