YBMMB

Idag diskuterade jag ett intressant fenomen med precious. Det är som så att både hon och jag har upplevt att människor(rättare sagt kunder, vi bör inte förväxla de bregreppen) har blivit arga på väldigt konstiga grunder.

Vi har nämligen inte haft möjlighet att ta kort i butiken och det kommer dröja ett par veckor till, vi har satt upp en lapp angående det så att kunderna ska bli förvarnade men ofta missar de lappen. När de väl ska betala och räcker fram sitt kort säger jag då, artigt och med ett leende, att vi tar tyvärr inte kort men det finns en bankomat precis nedanför.
Då kommer det bästa.
Kunden med det dessförinnan så trevliga tonfallet skrynklar ihop ansiktet till en snorklig min, och snäser fram någonting i stil med "Jaha, tar ni inte kort? Det förlorar ni massor med pengar på  vet ni!"

Detta gör mig bekymrad. Dessa människor känner alltså efter inombords och ser att det är värt att lägger ner energi på att bli arga på oss för att vi förlorar pengar. De blir ilsnka för att det hade kunnat gå bättre för oss. Egentligen hade en mer rimlig reaktion varit "Oj, men gud era stackare tar ni inte kort?  Här, jag har lite växel över, ta det. Ni behöver det mer än mig! Jag hoppas att det ordnar sig för er"
Ni kanske anser att den reaktionen är minst lika orimlig, men jag vill hävda att den sprider mindre irritation och mer medkänsla. God stämning, varför främjar vi så sällan god stämning?

Fast å andra sidan, sådana är folk, och jag tänker inte vara sämre!
Imorgon är det jag som går över till Willys och skäller på dem för att de har så låga priser.