YBMMB

För två veckor sedan var min käre vän Carro på kryssning till Riga. På båten träffade hon och hennes kompisar ett gäng schyssta killar från Schweiz, och när de skiljts åt efter några timmars festande trodde hon aldrig att hon skulle träffa någon utav dom igen. Men så visade det sig att en vän till henne utbytt nummer med en av killarna och igår mottog Carro ett sms där dom förklarade att dom var i Stockholm över natten och undrade om hon inte ville ses. De skulle ta flyget hem morgonen därpå(dvs idag).
Just då var klockan runt sju och Carro och jag var i stan på en teaterföreställning med skolan, som vi hade räknat med att åka hem efter.

Hur som helst. Där stod vi och funderade. Antingen åka hem, eller åka och träffa fyra stycken 25 åriga killar från Schweiz som var totala främlingar för mig och som hon enbart träffat på en kryssning tidigare. Så slog det oss att vi har faktiskt utnämnt temat för år 2008 till Inga hämningar, så det var ju bara natuligt att bestämma träff.
När mötet började närma sig stod vi vid plattan och panikåt godis utav ren nerovistet, funderandes om det egentligen var särskilt smart.


Att vänta(klicka)

Men det var smart. Det var faktiskt en av de bästa spontaniteterna jag har varit med om. Killarna var precis så härliga som Carro berättat, och vi traskade runt på stan och skämtade om allt möjligt på engelska ända inpå småtimmarna. Jag stoltserade med mina tyskakunskaper genom att säga "Var är min brevlåda" och dom ifrågsatte förstås varför jag kunde just den meningen. Sedan lärde vi dom lite svenska och dom frågade intresserat vad "pisk smisk" betyder.
Vi sjöng happy birthday i kör till en av killarna som fyllde 25 vid midnatt och han fick även den svenska versionen sjungen för sig i falsk stämma, det lät förjävligt men vi hade utlovat sång och efterråt applåderade dom artigt.


Carro och grabbarna(klicka)

Vi kom även fram till att jag ska rädda världen med mina superkrafter, beståendes utav förmågan att flyga, förvandla mig till saker och klättra som spindelmannen. Sen förklarade de för oss att helas deras syfte med att resa runt i norden var att hitta Rudolf the rednosed raindeer(nivån var hög, som ni kanske förstår).
Allvarligt talat, dock. Jag har nog aldrig känt mig så bekväm med människor jag aldrig tidigare träffat. Vi besökte pubar och promenerade runt i Gamla stan, men aldrig kände jag mig obekväm med att de var fyra betydligt äldre killar. Inte ens när vi blev erbjudna att gå med in på hotellet så kändes det fel, för vi visste att de helt enkelt inte ville avsluta kvällen ännu bara för att pubarna stängt. Dessvärre var vi tvugna att ta farväl och gå mot bussen.

Jag hoppas verkligen att de hör av sig nästa gång de besöker Stockholm, och förhoppningvis är det helg då så lite klubbar har öppet. Yeah!

Tack Brushan och thanks guys, det här lever jag på länge.

P.S Killen näst längst till höger smsade Carro och tackade för en härlig kväll och sa att de minsann hoppades på att träffa oss igen. Sweet. D.S