Vad måste vi?
Ett fenomen jag har svårt att förstå mig på är måsten. Ofta talar vi om saker som vi måste göra inom en viss tidsram. I många fall är det förstås så att det är sådant som drabbar folk i omgivningen om vi låter bli och vi håller plikktroget fast vid våra måsten av den anledningen. Det är ändå förståeligt.
En sak jag funderade på idag är det här med Julen. Varje år är det samma sak. Folk får massor av extra utgifter vare sig de vill eller inte och tiden känns knapp för att hinna med allting som ska göras. Det borde handla om en dag då vi ska samlas och ha det trevligt med folk vi bryr oss om, men istället har det utvecklats till ett måste. Den typiska Svenssonfamiljen bäddar verkligen upp för att få en klassisk jul - oavsett om de egentligen känner för att träffa släkten, äta julmat, pynta och stå och baka lussebullar. Det stressas och klagas på brist i julstämning och avsaknad av snö, som om det vore någonting nytt. Likadant. Varje år.
Varför stressa för någonting man inte vill om resultatet ändå inte är någonting man strävar efter? Tycker man inte om julmat så behövs inget julbord, har man faktiskt ont om pengar så är julklappar inte något tvång. Känner man inte att det är värt det så måste man inte.
Ja, att skippa Julafton är en helt sanslöst realistisk möjlighet som jag tror många skulle må bra av att överväga. Jag firar julen för att jag fortfarande tycker den är mysig, och det är väl där någonstans min poäng försöker krypa fram - vi behöver inte följa flocken om vi inte vill. Det kan vara vettigt att ifrågasätta vilka måsten vi faktiskt har och vilka vi bara låtit ta plats.
(Att jag börjat tänka på det här så mycket på sistone är relaterat till att mitt jobb har tagit över så mycket av mina dagar på sistone, och jag hör mig själv klaga på allt jag måste få gjort. Sanningen är ju dock den att jag inte måste vara kvar om jag känner att jag inte vill längre, jag har möjligheten att säga upp mig när jag vill. Om jag nu ändå väljer att stanna kanske jag inte borde klaga så mycket eftersom att allt som allt - det är mitt val och ingen annans att stanna kvar.)
Jävligt bra skrivet.