God morgon..
Sitter hemma hos Carro nu, har varit här sen igår. Stundtals har det känts allmänt mysigt som vilken dag som helst men sen har det slagit mig hur lång tid det dröjer till nästa och att hon åker nu, om några timmar bara. Jag har redan gråtit flera gånger så smått även om jag lyckats hålla inne det värsta. Men det kommer brista på flygplatsen, och jag hatar tanken på att komma hem idag och veta att det faktiskt har skett nu. Den där dagen jag har försökt förskjuta så länge har kommit och jag kan inte på något sätt undvika det. Det vill jag ju inte heller samtidigt, är så glad för hennes skull för att hon gör det här. Men det gör inte saknaden mindre påtaglig framöver..
Det kommer bli tungt att komma hem idag och sitta där ensam med sina tankar.
Min brush ska på äventyr. Jag har lovat henne att uträtta lite saker medan hon är borta. Vi får hoppas att de går vägen..
Hon är på nedervåninen och kollar igenom sin packning. Om en timme åker vi.