YBMMB

Hade jag varit lyckligare i ett annat land?

Efter att ha läst en blogg av en tjej som bor på Rivieran så kan jag inte låta bli att undra hur jag hade varit om jag hade bott i ett land med mildare klimat. För det blir en annan stämning, en viss lättsamhet. Hon nämnde hur kallt och segt det var i Sverige, hur tråkiga svenskar är. På många sätt har hon säkerligen rätt.
Sedan beror det ju på vart man bor annars förstås. Italien? Fijiöarna? Australien?
Just det där bytet av miljö. Jag kanske hade mått helt annorlunda? 


Malaysia

Fast om jag någonsin flyttar härifrån får jag nog överlägga med några dussin människor, för mina vänner ska baskemig med! Skulle jag åka ensam hade jag inte varit lycklig hur som helst, oavsett om jag befann mig i en lyxvilla på rivieran eller en lägenhet i Malaysia. I vilket fall inte under längre perioder.

Just nu är jag dock nöjd. Helt underbart väder, goa vänner, möjligheter överallt och dessutom är det ju bara 16 dagar till Paris.

SPRINGTIME BABY, don't overthink it. Eller något anna fjantigt.
Ciao

Okej, jag vet att det inte är särskilt orginellt, men den här t-shirten på TopShop har jag fastnat för. Problemet som jag brukar uppleva med vitt är dock att vissa material lätt blir lite genomskinliga. Och jag vill helst inte att folk ser igenom mina kläder, men utöver det så är ju budskapet alldeles finemang så jag ska pröva den i veckan.
Jag tänker sommar, jag tänker skinnjacka, jag tänker pilotbrillor.

Vet inte riktigt vad jag tänker om den gröna nyansen ännu, dock.

Men förbannade väder. Jag vill inte ha vinterkylan igen, pleeeease. Visst har det varit en underbar vecka, men det känns lite taskigt att bjuda på det bästa av våren för att sedan återgå till blah. För det är vad det är idag; blah.

Jaha. Det är bara att konstatera att jag inte är en särskilt stabil tjej. Nej, det är jag definitivt inte. hade jag varit det hade jag inte haft olika humör by the hour och jag hade antagligen kunnat känna hurvida jag mår bra eller inte.
Och det stör mig.
Vardagen stör mig. Jag är känslig, jag önskar att jag inte var lika känslig. Det stör mig att jag inte kan sitta ensam och tyst några minuter utan att tänka så jag faktiskt får huvudärk. Det stör mig att jag irriterar mig på allt, inget och småsaker. Att jag låter det gå ut över andra.

Ignorans stör mig, ignorans hos andra. Jag menar inte att jag är bättre, nej, jag tror jag går många folk på nerverna. Inget annat vore rättvist heller. Ingen kan vara omtyckt av alla(nope, inte ens Oprah).
Men det är jobbigt att vara medveten också, jag kanske blir så irriterad på ignorans för ignoranta människor har lättare att rycka på axlarna och gå vidare.

Vad fan pratar jag om? Jag skriver det jag tänker. Eller, om jag ska vara ärlig så har jag raderat flera stycken för allt känns inte särskilt rätt att publicera här. men jag är på det humöret så vissa saker bara blir.

Allt som allt.
Jag tror jag känner mig ensam. Jag tror jag är avundsjuk på dom som har någon Jag tror jag behöver någon.

Jag tror att år i mitt egna lilla fängelse har lämnat många spår. Format mig till den jag är idag och jag vet att jag hade varit annorlunda om jag sluppit. Jag är udda, men jag letar inte efter någon som är det.