Jag måste bara..
Hållplatsen på Valand, Göteborg
Klockan är två på natten. Två tjejer, varav en är väldigt full, och en kille, alla ~20 sitter i en busskur.
Tjej 1 (sluddrandes): Du, jag måste säga en sak. Alltså, din pojkvän, han är så jäkla ful, han är ju helt dum i huvudet!
Tjej 2 (ganska surt): Han sitter bredvid mig för fan.
Tjej 1: Åh...
Konversation med full kille på Norröra festbrygga, Midsommarnatten
Jag: Jag bor i tält här på ön med mina kompisar.
Full kille: Jag bor i villa
Jag: Jaså, vad trevligt.
Full kille: Vi kan ju gå dit och sova sen..
Jag: Nej.
Full kille: Okej men vi kan ta ditt tält istället, jag är flexibel.
Sen så var det också en härlig grabb som kom fram och sa "Jag tänkte ge dig en komplimang, men det skiter jag i".
Man träffar på en hel del underhållande folk i vanliga fall, men på Norröra under Midsommar var det nästan lite särklass.
Plötsligt händer det
Det var som så att jag och några till satt och väntade på bussen. Men den kom inte, och fler och fler personer försvann ifrån busshållsplatsen tills det bara var jag kvar. Hade det varit en dag då jag sovit mer än två timmar så kanske jag hade gått till stationen, men idag var det inte läge kände jag.
Precis när jag var beredd att ge upp så bromsade en bil in vid busshållsplatsen, och killen bakom ratten säger "Ursäkta, väntar du på bussen till stationen? Vill du ha skjuts?"
Han visade sig vara en utav dem som också väntat på bussen. Han ledsnade och hämtade sin bil istället, sedan såg han mig sitta kvar och tyckte han kunde släppa av mig vid stationen.
Min förvåning var säkert påtaglig för honom, eftersom att jag tackade med djup beundran i rösten. Ungefär som om han räddat mig ur en livshotande knipa eller erbjudit mig rikedom.
Men jag nöjer mig glatt med den där bilturen. Tack främlingen.
Lättare fundering
Några av de mest värdefulla kompliangerna jag har fått har varit från folk jag bara träffat en eller ett fåtal gånger. De anar nog inte vilken skillnad det de säger fakiskt gör, att jag verkligen tar åt mig och bär det med mig. Det är perfekt att plocka fram kommentarerna i de stunder man tvivlar på sig själv, och det tippar jag på att alla gör ibland.
Jag hoppas själv på att bli bättre på att ge spontana komplimanger. Om man tänker någonting positivt om någon annan, varför inte säga det? Det kan inte bli fel, möjligen att personen blir lite generad men förhoppningsvis spelar det mindre roll i slutändan.
Kom bara att tänka på det. Har precis spenderat några timmar sänliggandes och tittandes på den fantastiskt klichéartade äventyrsfilmen Hidalgo. Men what can I say, jag gillar hästar.
Nu blir det c-vitaminknarkning, Ben&Jerrys och fruktsallad resten av kvällen. Troligtvis framför någon halvdan film. Ha det gött!
Konversation med full Irländare 30+ inatt på Chaplin's
Jag: You take pills?
Han: Yes.
Jag: So you do drugs?
Han(glatt leende): Yes.
Jag: What, like ecstasy?
Han: Yeah I do ecstacy, makes you feel happy
Jag: Would you recommend it?
Han: Yeaah, I would recommend ecstacy!
Jag: So.. you do realise you're recommending drugs to an 18 year old?
Han(förvånad): You're 18?
Jag: Uhm, yeah
Han: Go to church!
Samma person ställde dessutom intressanta frågor i stil med "Of you shaved your head and wore maleclothing, would you hit it off with your friends?" och "If you bought tights, where would you buy them?"
Natten till lördag mötte jag ett äckel
Lite av det han sa.
"Låt mig presentera årets skitbrudar, fyfan vilka skitbrudar"
"Jag kan se på dig att du är oskuld, vem fan skulle vilja hångla med det där?"
"Rakar du fittan?"
"Ni har säkert trånga köttiga fittor"
Och sedan den kommentar som ledd mig oerhört nära bristningsgränsen, "Se till att få lite kuk i fittan och håll käften. Sluta vara så jävla uppkäftig".
Det spelar liksom ingen roll att han bara var en full dum kille, vi ska inte behöva sitta och ta emot sådana kommentarer, någonsin. Nu käftade jag visserligen emot med diverse spydigheter, men för det mesta var jag så förbannad att jag inte visste vad jag skulle säga. Jag höll verkligen tillbaks medan han spädde på med allt fler kommentarer. Vi stod ut med honom i ungefär tjugo minuter, sedan vandaliserade han och hans vänner busshållsplatsen lite innan de beslöt sig för att dra vidare.
Det jag dessutom inte fattar är hans blåsta tjejkompis som satt brevid, hur kan hon umgås med någon som uppenbarligen har noll respekt för tjejer? Hon till och med ursäktade honom.
Fyfan.
Hur min onsdag plötsligt blev en av årets bästa kvällar..
Just då var klockan runt sju och Carro och jag var i stan på en teaterföreställning med skolan, som vi hade räknat med att åka hem efter.
Hur som helst. Där stod vi och funderade. Antingen åka hem, eller åka och träffa fyra stycken 25 åriga killar från Schweiz som var totala främlingar för mig och som hon enbart träffat på en kryssning tidigare. Så slog det oss att vi har faktiskt utnämnt temat för år 2008 till Inga hämningar, så det var ju bara natuligt att bestämma träff.
När mötet började närma sig stod vi vid plattan och panikåt godis utav ren nerovistet, funderandes om det egentligen var särskilt smart.
Att vänta(klicka)
Men det var smart. Det var faktiskt en av de bästa spontaniteterna jag har varit med om. Killarna var precis så härliga som Carro berättat, och vi traskade runt på stan och skämtade om allt möjligt på engelska ända inpå småtimmarna. Jag stoltserade med mina tyskakunskaper genom att säga "Var är min brevlåda" och dom ifrågsatte förstås varför jag kunde just den meningen. Sedan lärde vi dom lite svenska och dom frågade intresserat vad "pisk smisk" betyder.
Vi sjöng happy birthday i kör till en av killarna som fyllde 25 vid midnatt och han fick även den svenska versionen sjungen för sig i falsk stämma, det lät förjävligt men vi hade utlovat sång och efterråt applåderade dom artigt.
Carro och grabbarna(klicka)
Vi kom även fram till att jag ska rädda världen med mina superkrafter, beståendes utav förmågan att flyga, förvandla mig till saker och klättra som spindelmannen. Sen förklarade de för oss att helas deras syfte med att resa runt i norden var att hitta Rudolf the rednosed raindeer(nivån var hög, som ni kanske förstår).
Allvarligt talat, dock. Jag har nog aldrig känt mig så bekväm med människor jag aldrig tidigare träffat. Vi besökte pubar och promenerade runt i Gamla stan, men aldrig kände jag mig obekväm med att de var fyra betydligt äldre killar. Inte ens när vi blev erbjudna att gå med in på hotellet så kändes det fel, för vi visste att de helt enkelt inte ville avsluta kvällen ännu bara för att pubarna stängt. Dessvärre var vi tvugna att ta farväl och gå mot bussen.
Jag hoppas verkligen att de hör av sig nästa gång de besöker Stockholm, och förhoppningvis är det helg då så lite klubbar har öppet. Yeah!
Tack Brushan och thanks guys, det här lever jag på länge.
P.S Killen näst längst till höger smsade Carro och tackade för en härlig kväll och sa att de minsann hoppades på att träffa oss igen. Sweet. D.S
visdom på donken
Åh McDonald's. Här kan visdomsord utbytas medan frusna Stockholmare sitter och väntar på nattbussen inne i värmen, fulla hela bunten.
Igår efter en härlig kväll på Kolingsborg där jag och några nära vänner dansat järnet till åttiotal, så mötte vi en härlig full brat och hans vänner på donken. Han var högljudd, kaxig och skrek allmänt sviniga saker till sina vänner.
Bland annat sade han till en tjej att hon var en minihora och frågade om hon hade "fått ligga imorse".
När han lämnade donken så drog alla en lättnadens suck eftersom hans högljudda stämma hade nått ut till de flesta, så även en ensam bratkille runt 23-25års ålder som satt brevid mig och mina vänner. Han bestämde sig för att hoppa in i våran konversation.
Vi: Men kallade han henne verkligen minihora? Att hon satt och tog emot det!
Okänd brat: Det är inte okej att kalla någon hora..
Vi: Nej verkligen inte-
Okänd brat: Okej slyna, men inte hora.
Vi: Eehm?
Samma kille lärde oss också att bara två saker är gratis här i livet: Vatten och f*tta.
Det finns så mycket fina människor där ute.
Konversation utanför Kaos, natten till söndag
Han om herrtoan: Den var fan större än hela stället, där fanns i alla fall plats att dansa
Jag: Jasså, så herrtoan är the place to be alltså?
Han: Ja, med mig *blink* Hehe nääärå.. inte med mig. Fast det det kanske inte låter så bra att säga så?
Jag: Njae alltså då dissar du ju dig själv.
Han: Fast man ska inte vara med mig alltså. Det är inte bra.
Sedan kallade jag honom bitter och då kallade han mig dryg. En stund senare tyckte han och hans kompis att jag skulle hänga på dom och ta en öl(Jag avböjde).
A night at the 80s
Klicka för större ya'lls.
Men vi hade kul ändå. Vi hittade en scen vid dansgolvet som grabbarna inte var sena att hoppa upp på, så vi shakeade loss en bra stund. Det var dock helt galet kvavt och varmt vid dansgolvet, så det hade blivit betydligt mindre dans om det inte vore för fläkten precis ovanför scenen. Phew!
"Tja, ska vi hem till dig eller mig?". När det kom fram en kille till mig och sa så igår så fick jag bara ur mig ett Hej då med ett rätt svalt leende. Men jag finner det väldigt roande i efterhand. Nu har jag äntligen fått en av de där raggninsreplikerna jag knappt trodde någon körde med på riktigt. Trodde det var en myt, undrar om det någonsin har fungerat?
På nattbussen hem träffade vi dessutom på en riktigt fin kille. Han var i telefon med sin tjej och de hade pratat i en kvart ungefär. De satt och diskuterade någonting och han blev alltmer irriterad för att han verkade vilja avsluta samtalet. Och då kläcker han ur sig kommentaren värd en Boyfriend of the year award:
"Kan vi inte prata om det här nästa helg? Min kebab kallnar."
Det är kärlek.
En speciell utgång
Sedan lotsade vi oss runt på söder i hopp om att hitta ett kul ställe från 18. Misslyckades. Gick till donken där alla antagligen åt en aning för mycket. Mötte upp en vän på Friday's i kungsträdgården en kvart innan stängning och hamnade slutligen på Candy. Det blev dans men jag blev också skälld på av en säkerhetsvakt(förståeligt med tanke på vad jag gjorde, eh) och fick stå ute och frysa en stund som straff.
Allt som allt hade jag kul, lite kaos får man räkna med.
Underbara utekväll
Födelsedagsbarnet, Bella
Igår var det utgång för att fira Amanda som precis har fyllt 18. Vi inledde kvällen hemma hos henne, sedan åkte vi vidare till ett ställe i stan.
Och i helsike vad kul vi hade! Vi var fyra tjejer från gamla klassen, varav en jag inte har träffat på flera år så det var desto roligare. Vi dansade i timmar, med undantag för de pauser då vi behövde lite frisk luft.
Träffade dessutom på en barndomskompis som har betytt jättemycket för mig, har inte sett honom på fem år så det var underbart att se att han fortfarande var samma härliga kille. Fick aldrig någon klarhet om hurvida han kände igen mig eller inte dock, knepigt att prata med någon mitt på ett rörigt dansgolv.
Under kvällen fick jag tillfälle att slå en kille, eftersom att han verkade anse att det var helt okej att plötsligt lyfta upp min klänning. Han stod bakom mig så jag vände mig om, skrek "vad fan håller du på med?" och slog honom lite lätt på i huvudet. Det kändes faktiskt att ställas inför en sådan situation och få märka av att man inte är någon mes trots allt.
Allt som allt blev det mycket dans, underbart sällskap och vi träffade nytt folk. Det här gör vi om, guaranteed. Vad jag hade all min energi ifrån vet jag inte, men jag tror sömnbristen börjar komma ikapp nu.
Manic tuesday
Igår vart kul och intressant. 50 års fester förvisso innebär tiotal stupfylla vuxna, men också en jäkla massa diskussioner. Jag satt och pratade med en man som tidigare var mycket känd i Ryssland, Sasha. Han var en wheatherman och folk kände alltid igen honom på gatan. Men så övergav han det och engagerade sig i Grenpeace russia istället.
Riktigt härlig man, väldigt ödmjuk. Jag sa att det var kul att prata med en person som gör sådan nytta och han ursäktade sig nästan för att han var duktig. Han berättade om hans tidigare jobb och att han sysslat med rymdraketer, men ändå hade han varit tvungen att ta lån för att köpa mat till sina barn.
Innan han skulle gå berättade han att det här var första gången han besökte ett svenskt hem.. Hoppas vi inte har avskräckt honom haha.
Utöver det har jag pratat med flera människor att se upp till så detvar riktigt givande. Och så har jag kunnat konstantera att det finns puckon i grannskapet.
Borde dra mig härifrån, blev erbjuden skjuts till skolan av en polare och jag måste vara klar när han kommer hit. Med tanke på at jag stod uppe och diskade till ett inatt ser jag lite sliten ut idag, ska ta tag i det nu tänkte jag..
Hadet!
P.S Bokis, ryskan du lärt mig var felaktig. "Sto tam? Tam kot" du vet. Jag frågade Sasha och han stirrade förbryllat på mig. D.S
Jag är tydligen en "Hoora!"
I lördags fick jag nöjet att bli kallad alla möjliga saker.
Jag var påväg hem till en kompis när jag träffade ett gäng på ca sju fulla grabbar som var runt 15år. Jag hör hur de börjar vissla och ropa saker efter mig i stil med "heey snygging", "shit får vi ta med henne hem?" och annat som bara är småroligt. En av killarna går fram till mig och snackar. Han frågar hur läget är och undrar om jag vill med på fest, jag säger nej varpå han frågar om jag har pojkvän och om han kan få mitt nummer. Jag ler och säger nej, säger att dom får ha så kul och går sedan vidare.
Då jävlar ropas det saker.
"Hora!"
"Får jag kämma på dina tuttar?"
"Hey jag skulle vilja knulla dig i röven!"
Jag bara pekade finger lite halvmoget och gick vidare.
Men jag förstår inte hur dom är funtade? Jag kan inte påstå att det är så jättekul att få sådant ropat fter sig även om jag inte tar åt mig, det är bara obegripligt.