Walk the Line
För ett tag sedan fick jag någon slags Johnny Cash fascination. Jag hade hört en av hans samlingsskivor spelas i en Carlingsbutik, och blev ganska förtjust. Så jag sökte lite på youtube och har lyssnat på några av hans låtar ett tag nu. Skivor ska införskaffas, men i juletider var det lite ont om pengar.
However, så såg jag specialpris på filmen om Johnny Cash, Walk the Line med Joaquine Pheonix och Reese Whiterspoon i huvudrollerna, och beslöt köpa den.
Filmässigt var den inte jättebriljant, fängslade mig inte som jag hade väntat mig. Väldigt välgjord, fantastiska färger, bra musik, grymt skådespel. Och jag tycker jättemycket om Joaquine.
Men det enda som var, var väl egentligen att han söp ner sig, sjöng, och hon var söt och alldeles förtjustande. Å andra sidan.. så var det ju det som hände. Det handlade ju om Cash, och han sjöng, söp och ville ha June.
Så come to think of it, mycket bra film som verkligen fullföljer syftet.
I vanliga fall så tycker jag inte om Reese särskilt mycket, här gjorde hon dock en bra roll. väldigt nice att det var hon som sjöng också, blir sådär autentiskt och gött då.
Yeah, väl värd att se. Jag tror den kommer grow on me ännu mer.
The real deal, Johnny och June
Lust att kommentera?
Postat av: SKiNHEaD BArBiEdOLL
Jag tycker att filmen inte bara framställde Johnny Cash som dryg, utan även mentalt efterbliven. Haha, tyckte han lät så retarded då han öppnade munnen, den där Phoenix. =)
Postat av: A
Det har du faktiskt rätt i haha, Phoenix fick ju göra till sig en del för att låta som cash. blev lite fel på vägen kanske:)
Trackback