Konstigt, tomt..
Nu har systern flyttat hemifrån.
Hej då ungefär. Hennes rum är tomt på saker. Skoantalet har minskat med ungefär hälften i det här huset(jäklar vad skolådor vi bar iväg med), bara tre tallrikar på middagsbordet.
Vad nu då?
Hela mitt liv har hon funnits här, några meter bort bara. Nu bor hon på landet.
Vem ska jag nu gå på promenad med vardagskvällar när jag behöver prata av mig?
Vem ska jag gå till när jag har bråkat med föräldrarna och behöver någon på min sida?
Det kommer ta ett tag att vänja sig. Glad för att hon har hittat ett bra ställe där hon trivs och det är förstås viktigast, men.. Tomt.
Det är så mycket just nu.
Lust att kommentera?
Trackback