YBMMB

Det handlar inte bara om en överhettad värld med ont om resurser och utdöda arter.
Det handlar om sjukdomar som kommer att sprida sig över världen.

Jag tror agerandet ligger hos graden egoism. Jag skulle minska förbrukning av papper, vatten och använda miljövanliga lite dyrare produkter. Jag skulle tvätta mindre och diska för hand.
Men jag skulle inte sluta använda datorer och TV. Jag skulle inte sluta flyga utomlands. Inte som det är exakt just nu, för om endast jag skulle göra det skulle det inte vara en avgörande faktor. Skulle en majoritet göra även de sakerna, skulle jag givet vara med. Jag erkänner min egoism.
Till vilken grad är du egoistisk och hur känns det?

Vi använder ju 20% mer av resuserna än vad som är möjiigt egentligen. Det går inte i längden, helt enkelt.
Det är inte för sent men det kan vara om mindre än 30 år. Vissa säger 100. Men varför ta risken?
Vi kan diskutera i åratal till men det som hjälper är handlingen.
Varför finns det ens användning av miljöfarliga ämnen när vänliga alternativ finns? Varför är det inte lag på att alla bilar ska vara mijöbilar nu? Varför är det inte lag på återvinning?
Varför bryr sig inte folk?

Jorden kan gå under.
Hur kan sådana ord bli nötta i sin mening, när allting står så klart och tydligt? Ignorans.

Vi pratar om jordens undergång. Om en stor katastof, kanske en komet. Då ser vi det tusentals år framåt. Att solen kommer föra nära. Att vulkaner exploderar.
Men det lär inte bli om tusentals år.

Vi pratar så fint om våran planet. Det är inte våran planet. Det är våran planet med djuren och växterna. Med havet och skogarna, och det är ett faktum. Människan ser sig övermäktig med sin intelligens.
Man skulle nog kunna uttrycka det som så att naturen har börjat säga ifrån.
Planeten vi bor på, Jorden.

Vad har vi alltså att förlora?
Precis allt.