Sayonara

Ahahahahaha nu åker vi snart.

JAPAAAAAAAAN!!!!!!!

Byebye.

De senaste dagarna



Bilder i från lördagen, jag kunde inte låta bli att ta med nya kameran.

I lördags var det dags för utgång, det är ifrån den kvällen bilderna ovan kommer. Det kändes ritkigt gött att komma iväg och få dansa för första gången på alldeles för länge, problemet var bara att de som hade klubben uppenbarligen inte hade så bra koll på att för att dansa måste man kunna andas också. Det var oerhört varmt på dansgolvet och man var ofräsch och uttröttad efter bara en låt, så vi fick springa mellan dansgolvet och uteplatsen lite för mycket. Synd, för annars tyckte jag starkt om stället!

Resultatet av utekvällen vart däremot inte så smidigt. Jag var så trött på söndagen att när mitt mobilalarm ringde så gick jag nog bara upp och stängde av det för att somna om.. vilket i sin tur ledde till att jag vaknade samma minut som jag skulle ha varit och öppnat butiken. Inte att rekommendera. Butiken öppnade "bara" en timme sent eftersom att en arbetskamrat var snäll nog att åka in till klockan tolv, men konsekvenserna av mitt lilla misstag kan bli böter för företaget. Höga böter dessutom.
Men hey, det positiva skulle väl i så fall vara att jag nu har gjort det i princip största misstaget man kan så det lär gå bättre härifrån.

Resultatet av mitt misstag var dock inte heller så smidigt. Jag har stressat så mycket i helgen att jag igårkväll fick ont när jag andades. Det var som ett tryck över bröstkorgen och min högerarm började skaka. Aningen obehagligt men jag jagar så lätt upp mig och kroppen orkar inte med det.

Nu passar jag på att ta det lugnt en stund i alla fall. Allting är inhandlat inför resan och ska packas ner, men jag skjuter upp den biten så länge det går för att sakta men säkert börjar nervositeten smyga sig på. Holy shit jag åker till Japan på onsdag!

Så, packa var det ja.

Min nya kärlek


Canon EOS 400D

Nu är den min. Håller på att ladda batteriet så snart är den färdig för användning. Min baby.

Jag har en känsla av att de i min närhet kommer bli utsatta av en hel del fotograferande inom de närmaste veckorna, det positiva för deras del är att bilderna kommer bli jävligt snygga.

Jag har ägt den i några timmar och jag är redan kär. Precis som det ska vara:)

Finemang

Jag mår bra. Tog mig en ordentlig tankeställare om varför jag har känt mig så konstig på senaste tiden och sedan såg jag till att faktiskt försöka göra någonting åt det istället för att låta det gå djupare.

Nu kan jag verkligen känna hur allting flyter på för mig just nu. Det är så grymt härligt. Imorse satt jag och fånlog hela vägen till jobbet, vilket må vara lite i överkant men jag kunde inte låta bli.

Imorgon ska jag öppna butiken så jag bör se till att få lite sömn.. Tror dock att jag kommer känna mig pigg imorgon oavsett eftersom att någonting jag har sett fram emot två-tre år äntligen kommer att bli verklighet. Jag ska köpa en Digital Systemkamera! Kan knappt förstå att jag redan imorgon har en alldeles egen (har märkt på mig själv senaste tiden att jag ofta påpekar att jag inte riktigt kan förstå att saker och ting är på ett visst sätt, men jag menar det. När jag har sett fram emot någonting länge och det plötsligt blir av så brukar det ta en stund för mig att inse)

Godnatt, gomorron, feliz navidad. Vadän ni tycker passar bäst.

Tjooo.

Hähä

Kahls the och Kaffehandel blir aldrig mer densamma.

Idag börja jag och
precious jobba där tillsammans.

För bara en månad sedan



Men den har dagen känns så långt borta nu.
Har jag fattat att det är över? Nej, absolut inte.

Fortfarande en av de bästa dagarna i hela mitt liv.


Dags att hyperventilera lite?

Mitt pass har gått ut, ehh. Om inte min käre far hade sett det så hade jag upptäckt det ungefär lagom till det ögonblick jag ska kliva på planet nästa onsdag.

Polisstationen nästa för min del.


Nevermind

Jag känner inte för särskilt mycket just nu, egentligen.

Jag tror att jag börjar ta slut. Allting börjar komma ikapp. Jag var så trött häromdagen att jag bokstavligen låg och skakade, fast jag hade fått minst sju timmar sömn. Jag har en ihängande huvudvärk och vid flera tillfällen senaste dagarna har jag varit så virrig att jag har sagt konstiga saker utan att vara medveten om det(jag har fått det påpekat).

Det är absolut inte så att jag inte ser fram emot saker eller att jag inte har kul när jag väl är med vänner och hittar på saker, jag känner bara inte att jag är med fullt ut. Jag orkar inte, det har nått en gräns. Jag tror det är kvarlevor från studenten och en vår av konstant aktivitet som har kommit ikapp. Nu när jag har tagit studenten är det plöstligt en helt ny verklighet och det har börjat sjunka in.

Kombinationen av det och andra problem jag gärna hade sluppit ha i tankarna är väl det som gör mig till vad jag är nu. Kanske är det så att jag överdramatiserar men med tanke på saker och ting så tror jag inte det..

Vissa saker gör mer ont än andra.

Ännu en dag enligt "Inga hämningar"

Jag och Brushan hade planerat att spendera en lugn och härlig dag i solen på Waxholm. Men väl på båten ut dit så träffade på två stycken schyssta killar som vi sedan av en händelse också käkade lunch med, och när de föreslog att vi skulle hänga på ut till deras kompis landställe tackade vi först nej... sen såg vi oss omkring. Vårat vackra Waxholmsväder hade börjat bli allt kyligare och gråare så det kändes mindre lockande att stanna kvar där så vi sprang med dom på färjan mot nästa ö.
(Idag har jag färdats med tåg, buss, taxi, skjuts, lift, två stycken färjor och till fots. Tack vare den trevliga busstrejken då, som också gör att jag har en härlig promenad till stationen att länga till imorgon när jag ska åka till jobbet.)

Efter lite krångel var vi alltså framme och mötte upp med deras kompis, hans lillebrorsa och även hans mormor och hennes två hangouts. Jag hade väntat mig någonting mindre familjärt ärligt talat, men det funkade ju finemang. Det badades i insjöar, spelades fotboll med barn i spöregn, bars runt på militärväskor, röktes vattenpipa, hoppades studsmatta.. Vi lyckades klämma in en hel del på de timmarna vi umgicks:)



Lyckat och vrickat! Dessa grabbar kände varandra ifrån lumpen och var härligt lättsamma att umgås med. Det slog mig några gånger att det var totala främlingar vi umgick med, ändå störde det mig inte nämnvärt. Det må vara puckat att åka iväg med folk sådär, men jävlar vad det är upplyftande med spontanitet.



det är tur att jag har er i alla fall


<3

Efter en dag som min gårdag, är det bara än mer uppenbart hur underbara ni är-
Inledde med en svinstressig förmiddag på jobbet där både kassa och kortmaskin inte ville fungera, första gången jag stod själv i butiken ett helt arbetspass. Väl hemma hade jag bråttom iväg men på grund utav SL så kom jag 1½ timme sent. Sedan efter en fest som resulterade i först kul sedan förjävliga saker, så åker nattbussen förbi oss fast vi står ute i gatan och viftar för att bli sedda. Så det vara bara att vänta till 05:04 bussen istället, vilket innebär att jag nu har sovit tre timmar innan jobbet.

Men vet ni vad, trots skit så blev morgonen jävligt härlig för att peronerna på bilden ovan såg till att det blev så.

Phew

Omställning: Jag har sisådär ingen ledig stund förren måndag.
Alltså, över huvud taget. Eheheh. Det kommer ta ett tag att vänja sig tror jag.

Jag ska upp om fem och en halv timme också, så yay nu borde jag sova.
Men först ska diskas och skrivas inköpslistor.

Jag har samlat in på tok för mycket vuxenpoäng på sistone.. jag borde dra till med någonting omoget och drastiskt väldigt snart. Typ moona framför en pensionär eller fälla ett barn som skriker jobbigt.

Låter väl vettigt?


JAG FICK DET!!!

Jobbet är mitt!! Jag har fått mitt första jobb! Jag ska tjäna mina egna pengar!

Min abetsgivare är dock väldigt skicklig i läran om att ge provjobbare smärre hjärtattacker. Först glömde hon ju bort att jag ens skulle provjobba, och nu idag ringde hon och lät först jättepositiv.. Sedan när det framgick när jag hade semester (hon har fått uppgifterna för flera veckor sedan men glömt bort) så förklarade hon att hon tyvärr var tvungen att leta efter någon annan.
Så jag har traskat runt i huset riktigt förbannad nu på morgonen. Men sen så ringer hon upp igen en stund senare, ursäktar krånglet och säger att hon tyckte allt kändes så bra med mig så hon ville lösa det på något sätt. Hon verkar ha det oerhört stressigt i och med minnesluckor men i övrigt kunde jag antagligen inte bett om en bättre arbetsgivare eftersom att hon är oerhört trevlig.

Jag börjar imorgon, heldag igen för att lära in mig.
Jahopp, nu ska jag bli te och kaffeexpert :D

Som sagt

Det är jobbigt, men jag överlever.

Precis så är det. Vissa saker måste man bara ta sig igenom även om det rätt och slätt suger.


Jag kan nu hantera både kassa och espressomaskiner..

Det gick jättebra idag! Över föräntningarna då jag trodde det skulle ta mer än en dag att lära sig både kassa och espressomaskin samt andra detaljer men det gick såpass lätt att jag fick stå själv i butiken några gånger till och med. Jag måste ha sett störtlöjlig ut för jag satt och fånflinade för jag kände mig så nöjd med att jag hanterat allt bättre än väntat.

En sak var dock mindre bra, nämligen det faktum att min arbetsgivare hade varit så stressad senaste veckorna att hon glömt bort att jag ens skulle vara där. Hon skulle ha varit med mig hela dagen men dök inte upp, men jag fick ju hjälp av de anställda och tänkte inte mer på det. Sedan ringde en av mina arbetskamrater upp henne och hon kom inte ens ihåg att vi träffats, vad vi pratat om och vad som var bestämt. Hon hade tydligen drabbats av minneluckor som resultat av stress så jag fick  förklara det vi bestämt tidigare och hon ska ringa mig imorgon angående hur vi gör härifrån.
Det kändes ju lite halvkul, men det verkar fortfarande som att jobbet är mitt. Får veta mer imorgon så det är bara att hålla tummarna.

Något som dock var kul var när en av tjejerna som förklarade arbetsuppgifterna för mig också lät meddela att man ska pröva olika praliner, choklader och tesorter i butiken för att arbetsgivaren vill att vi ska ha koll på det vi säljer. Så jag har fått äta praliner och lyxchoklad under dagen och dessutom får vi alltid ta hur mycket kaffe och te vi vill under arbetstimmarna.

Hähä. Nog för att det är sviniga färdmedel till jobbet men bättre sommarjobb kunde jag nog inte bett om, allt som allt är det kul och mysigt i allmänhet.

Dags att göra lite nytta

Nu ska jag alldeles strax åka iväg mot min första arbetsdag någonsin. Jag ska provjobba i en the och kaffehandel, och om det går bra så har jag jobb för hela sommaren. Idag är provjobb och jag spenderade därför gårdagskvällen med att plugga på om deras olika te och kaffesorter för att vara någorlunda beredd.

Det verkar vara ett riktigt trevligt jobb, så jag ska verkligen göra mitt bästa för att inte sumpa det. Men jag är lite nervös, jag drömde om butiken och diverse saker som var relaterade till espressomaskiner.


Yeah..


Midsommar


Utsikten när vi käkade middag

Midsommaren spenderades i Skärgården med ett gäng kompisar, vi bodde i övernattade på Norröra för att dansa hela natten på en brygga där de har dansgolv och DJ. Det var mest sannolikt det vackraste dansgolvet jag någonsin kommer befinna mig på, med tanke på att omgivningen var som på bilden ovan.

Det var jättekul, men tyvärr dog musiken efter att vi varit där i bara en timme. Det blev något slags strömfel och folk drog sig hemåt. Men bara på den timmen vi hann med så träffade jag på en hel del konstiga  killar som hade väldigt löjliga metoder för att ragga, och sådant är väldigt underhållande om de inte blir för närgågna. Förutom att samtala med fulla grabbar så dansade vi till varierad musik med jättemycket sköna klassiker. Perfekt för midsommar!


   

När dansen var över fann vi egna sätt att roa oss på och allt som allt var det jättetrevligt att hänga med det här gänget som vanligt, så jag är verkligen glad att jag följde med istället för att stanna hemma som tänkt från början.

Aj, satan

Problemet med att slå till folk när de jävlas är för min del att jag inte vet hur man ska sikta för att inte skada sig själv. Så nu sitter jag här med väldigt ont i handen bara för att jag kände mig berättigad att drämma till Arvid på smalbenet; lite antieffekt.

Jag tror att jag kom åt en nerv eller någonting i den stilen för så fort jag vrider handen eller ska greppa någonting så gör det förbaskat ont.

Det var ju lite onödigt kanske.


Studentsentimentalitet

Egentligen borde jag väl sova, men det är svårt ibland. Jag har försökt att inte bli för dramatisk nu efter studenten men jag måste få lite tankar nedskrivna. Alla som känner mig förstår nog att det bara var en tidsfråga innan ett sånt här inlägg dök upp.

Jag tänker på att det verkligen är över nu. Att tänka tillbaks på de här tre åren får mig framförallt att le, för även om det stundtals har känns tungt så har det alltid varit människorna omkring mig som gjort situationerna hanterbara.
Det är just stunderna med dessa människor jag kommer att sakna något så fruktansvärt. Även om jag kommer ha kontakten med många så vet jag också att vissa av dessa människor kommer försvinna ifrån mig. Kanske kommer jag träffa på dem i förbifarten någon gång, kanske kommer vi hålla kontakten ettt tag... men inte alla. Det vet jag, och det känns tungt. Jag har svårt att vänja mig vid tanken.

Kommer sakna tiden på Rudbeck väldigt mycket. Den har gett mig möjligheten att få umgås med och komma närmre så många härliga människor. Ni nya och gamla vänner, både nära och bekanta, jag kommer sakna att skratta tillsammans med er. Jag kommer sakna att fördriva håltimmar med er. Jag kommer till och med sakna de osmakliga luncherna i vår matsal, och de alltid lika knökfulla bussfärderna hem från skolan. Jag kommer sakna våra vrickade fester(som numer är allmänt kända för sina incesttendenser).

Svåra stunder med känsla av hopplöshet har förekommit, men det har varit hanterbart i slutändan ändå. Tack vare er.
Nu börjar det riktiga livet, jag hoppas vi ses igen någonstans på vägen.

frustrerande

När man vet vad man borde känna. Vad som vore bra för en.
När man vet vad man inte borde känna. Att det inte är bra för en.

Men man kan inte göra någonting åt det, annat än att tänka logiskt och agera vettigt. Vilket jag verkligen försöker göra. Det går bara inte så bra.


Just nu känner man i allmänhet väldigt massa olika saker samtidigt.


Studenten 5/6

Det är ingen idé att försöka beskriva dagen utförligt, det skulle nog bli långt och allmänt upprepande om hur jäkla underbar den var. Därför nöjer jag mig med att säga att dagen var en av dom bästa i hela mitt liv. Oförglömlig, lyckad, fantastisk, rolig, överväldigande, flummig, galen, sorglig.. ja, jäkligt underbar helt enkelt. 

Här nedanför finns några av väldigt många bilder, plus att lite av dagen finns på youtube så klicka på länkarna:)

Champagnefrukosten


Aulan
VIDEOLÄNK - stämningen där inne var oslagbar. Ingen ville sitta ner.
VIDEOLÄNK - lärarbandet sjöng I love rock'n'roll och hela aulan sjöng med

Utspringet



Flaket



På tåget in till skivan
VIDEOLÄNK - såhär lät det mest hela tiden
VIDEOLÄNK - men vi sjöng också country roads..

Gubbskivan


TACK ALLA FÖR ALLT!!!


Tidigare inlägg Nyare inlägg